Ordlista

A

ANHÅLLANDE

Anhållande är ett tillfälligt frihetsberövande i avvaktan på häktning eller frisläppande. För att anhålla någon krävs det att det finns skäl för häktning eller att den misstänkte är skäligen misstänkt för brottet och att det är av synnerlig vikt att han tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning.

B

BEVIS

Bevis eller bevisning är något som används för att styrka (bevisa) ett påstående eller ett sakförhållande. Olika typer av bevisning förekommer. Som bevismedel räknas exempelvis vittnesförhör, skriftlig bevisning (brev, protokoll, skriftliga handlingar), syn (dvs vad någon sett) eller kriminalteknisk bevisning (spår, avtryck mm)

BEVISBÖRDA

Inom straffrätten är det alltid åklagaren som har den fulla bevisbördan för att den tilltalade har handlat på det sätt som åklagaren påstår samt att agerandet inte varit straffritt. Det innebär att den tilltalade betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats av åklagaren. Beviskravet som skall uppnås för att åklagaren skall anses ha fullföljt bevisbördan är att påståendet skall vara "ställt utom rimligt tvivel".

BROTT

När en eller flera personer utför en handling som är olaglig och straffbar.

BROTTSUTREDNING

Brottsutredningen kallas för förundersökning. Läs mer under Förundersökning.

BROTTMÅL

När man misstänker att en person har begått ett brott och det ska behandlas i en domstol så kallas det brottmål.

C

D

DELGIVNING

Delgivning är ett juridiskt begrepp som innebär att et dokument eller information om ett beslut lämnas till en person. Det vanligaste är att ett dokument skickas eller lämnas till den som skall delges, men om det som ska delges är av liten omfattning kan delgivningen i vissa fall göras muntligt, t ex via telefon.
För att myndigheten skall kunna visa att handlingen delgetts och när det gjorts används ofta delgivningskvitto som den som får handlingen undertecknar och sänder eller lämnar tillbaka. Tidpunkten för delgivningen kan nämligen styra tidsgränsen för överklagande.

DOM

En dom är en domstols slutliga, formella avgörande i den sak som prövats av en eller flera domare i ett brottmål. En dom som fälls förutsätter att det finns en eller flera domare och ett normsystem (lagar) som ska tillämpas.
I ett brottmål fordras en åklagare och en misstänkt som anklagas för ett påstått brott.
I ett brottmål kan domen bli skyldig eller icke skyldig.
En fällande dom i ett brottmål åtföljs vanligtvis av en påföljd.

E

F

FATALIETID

Fatalietid (av latinets fatalis i betecckning av oåterkallelig, som ej kan ändras) är en juridisk term för i lag bestämd tid, fatalietid, inom vilken något skall fullgöras, t ex att ett överklagande ska ske.
Om det som föreskrivs inte fullgörs inom fatalietiden förloras rätten att överklaga eller liknande.

FLYKTFARA

Flyktfara innebär en risk att en misstänkt avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring och straff. Flyktfara bedöms i Sverige oftast föreligga då den misstänkte saknar eller bara har en svag anknytning till Sverige. Även risken för att den misstänkte begår självmord kan betraktas som flyktfara.

FRIHETSBERÖVANDE

I Sverige avser begreppet frihetsberövande att någon genom inspärrning eller övervakning är hindrad att förflytta sig utanför ett rum eller ett annat relativt begränsat område.

FRIKÄNNANDE

Frikännande är en dom av domstol som innebär att bevisningen, vid domstolens prövning, varit otillräckliga för en fällande dom. Den åtalade kan därför inte fällas till ansvar för de brott åklagaren anmält till domstolen. Domstolen konstaterar att den åtalade frikänns från ansvar och utdömer ingen brottspåföljd. Kostnaderna för den enskilde, att anlita juridiskt ombud/försvarare, erläggs av staten i dessa fall.

FÖRHÖR

När en person gripits hålls ett första förhör. Detta förhör brukar ibland kallas för inledande förhör eller 24:8-förhör (efter rättegångsbalkens 24 kapitel 8 paragraf).
Vid detta förhör ska den misstänkte delges misstanke - han/hon ska alltså få veta vad det handlar om för brott. Den misstänkte ska informeras om att han/hon har rätt till en försvarare och det är viktigt att försvararen finns med under förhöret.
Syftet med förhöret är att höra den misstänktes inställning till det brott han/hon misstänks för. Förhöret är en viktig del i åklagarens bedömning om den misstänkte ska anhållas eller försättas på fri fot.

FÖRUNDERSÖKNING

En förundersökning är den undersökning som startar och genomförs när man misstänker att ett brott begåtts - ett brott som kräver en utredning.
Förundersökningen leds av en person, en förundersökningsledare. Oftast är det en åklagare som är förundersökningsledare. Vilken åklagare det blir har oftast lottats.

FÖRUNDERSÖKNINGSPROTOKOLL

Ett förundersökningsprotokoll (FUP) är en handling som upprättas i samband med en brottsutredning. Förundersökningsprotokollet blir en offentlig handling när åtal väckts i målet, såvida inte någon bevisning har belagts med sekretess.

FÖRUNDERSÖKNINGSLEDARE

Polisen är oftast förundersökningsledare under spaningsskedet, dvs då man utreder vem som kan misstänkas för brottet. När polisen har kommit så långt att någon skäligen kan misstänkas för brottet tar en åklagare över som förundersökningsledare.

FÖRUNDERSÖKNINGSSEKRETESS

Det är mycket vanligt att förundersökningssekretess råder under en pågående utredning (förundersökning).
Förundersökningssekretessen innebär att uppgifterna i en förundersökning inte kan lämnas ut eftersom detta skulle kunna skada utredningen.

G

GRIPANDE

Gripande är det svenska (juridiska) begreppet för polismans rätt att göra ett tillfälligt frihetsberövande av en person som misstänks för brott.
Lagen säger att om det finns skäl att anhålla någon, får en polisman i brådskande fall gripa personen även utan anhållningsbeslut. Har någon gripits ska han/hon så snart som möjligt förhöras av polisman eller åklagare. Åklagaren ska snarast efter förhöret besluta om den misstänkte ska anhålla eller inte. Om åklagaren inte beslutar om anhållan, måste beslutet om gripande omedelbart hävas.

GÄRNINGSBESKRIVNING

Gärningsbeskrivning är den redogörelse som åklagaren lämnar i en stämningsansökan (ett åtal), där det beskrivs vilken brottslig gärning som den tilltalade/anklagade påstås vara skyldig till.

H

HUSRANNSAKAN

När polisen genomsöker en bostad för att kunna ta föremål i beslag eller för att säkra bevisning så innebär det att det görs en husrannsakan.
En husrannsakan kan vara reell, vilket innebär att man letar efter beslagsobjekt eller bevis, eller personell vilket innebär att man letar efter en person.

HUVUDFÖRHANDLING

Huvudförhandling är ett annat ord för rättegång.

HÄKTE

Ett häkte är en lokal för tillfälligt frihetsberövade, bland annat för den som anhållits av åklagare eller häktats av domstol. I Sverige ligger häktet under Kriminalvården.

HÄKTNING

Enligt svensk lag kan en person som är skäligen misstänkt eller på sannolika skäl misstänkt frihetsberövas för brott som kan leda till fängelse i ett år eller mer.
Skäl för häktning föreligger om brottet har ett straffminimum på minst 1 år och det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas - och något av följande:

1. det finns misstanke om återfall i brott (recidivfara) eller
2. Det finns risk att den misstänkte förstör bevis eller på något annat sätt påverkar utredningen (kollusionsfara) eller
3. Det finns risk att den misstänkte undanhåller sig lagföring eller straff (flyktfara)
Eller vid sannolika skäl oberoende av brottets beskaffenhet:
1. Om den misstänkte saknar fast hemvist i Sverige och kan antas vilja lämna landet, såsom en utländsk besökare
2. Om han är okänd och vägrar uppge namn och hemvist eller om hans uppgift om detta kan antas vara osann.

En person kan av domstol häktas och därmed hållas frihetsberövad under en tid av högst 14 dagar (7 dagar om misstankegraden "skäligen misstänkt" föreligger) varefter ny häktningsförhandling ska hållas.
För misstänkt som inte fyllt 18 år krävs "synnerliga skäl" för att beslut om häktning ska kunna meddelas av domstol. Den första häktningsförhandlingen efter frihetsberövandet ska ha varit begärd av förundersökningsledaren/åklagaren senast kl 12 tredje dagen efter att den misstänkte anhållits, varefter förhandlingen sker någon eller några dagar senare. För häktning på graden "skäligen misstänkt" krävs även att det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet.
Väcks inte åtal inom två veckor ska rätten ompröva beslutet om häktning var fjortonde dag. Häktningen kan förlängas fritt antal gånger...

I

J

K

KOLLUSIONSFARA

När man anser att det finns risk att personen kommer att undanröja, gömma eller förstöra bevis eller på annat sätt förstöra för utredningen. Det kan bland annat vara att personen kontaktar vittnen eller målsägare för att få dem att ändra sin berättelse.
När det anses föreligga kollusionsfara medges i regel att åklagaren får utfärda restriktioner.

KRONVITTNE

Kronvittne kallas en person som helt eller delvis slipper straff mot att berätta om andras inblandning i brottet (vanligt bland annat i USA och Storbritannien).
I Sverige används inte kronvittnen av två skäl:
1. Lagstiftaren anser att ett begånget brott kräver straff och inte ska gå att förhandla bort.
2. Juridisk osäkerhet kring tillförlitligheten - en rädsla för att en person ska säga vad som helst för att slippa undan.

L

LAGFÖRING

Lagföring innebär att åklagare vid domstol åtalar för brott. Åtalet ska vara precist presenterat för domstolen och formulerat så att det klart framgår vilket eller vilka brott som begåtts, hur omfattande brottet är, vilken bevisning åklagaren har för att kunna visa att anklagelserna stämmer och vad åklagaren kräver för påföljd/straff i det enskilda fallet.

M

MEDDELARSKYDD

Den svenska grundlagen ger alla medborgare rätt att fritt lämna upplysningar till media.
Det så kallade meddelarskyddet hänger tätt samman med vår yttrande- och informationsfrihet. Att uppgiftslämnare ska vara skyddade från att bli angripna av staten när de lämnar uppgifter till media är för oss en självklarhet. Men det finns skäl att, när man läser en tidningsartikel, fundera på vilka intressen som kan ligga bakom att just detta skrivs.

MISSTANKEGRADER

Skäligen misstänkt är den lägre graden av misstanke
På sannolika skäl misstänkt är den högre graden av misstanke

MÅLSÄGANDE

Den som har utsatts för ett brott eller tagit skada av ett brott kallas målsägande under rättsprocessen.

MÅLSÄGANDEBITRÄDE

En juridiskt utbildad person, ofta en advokat, som är ett stöd under rättsprocessen för den som utsatts för allvarligare brott.

N

NÄMNDEMAN

Nämndemän är inte utbildade jurister, utan har andra yrken. Nämndemän har rösträtt och tillsammans med yrkesdomaren så dömer de i brottmål. De nomineras till nämndemän av de politiska partierna.

NÖJDFÖRKLARING

En nöjdförklaring innebär att den som fått en dom meddelar att han/hon är "nöjd" med domen och INTE kommer att överklaga domslutet

Om domen har avkunnats i den dömdes närvaro vid rätten ska han eller hon informeras både muntligt och skriftligt om innebörden av en nöjdförklaring samt om att han eller hon har rätt att samråda med sin försvarare. Informationen ska lämnas efter det att den dömde återvänt till häktet eller anstalten efter en huvudförhandling och senast dagen efter det att domen avkunnats för honom eller henne vid rätten. I annat fall ska informationen lämnas i samband med delgivningen av domen.

Den dömde ska upplysas om nöjdförklaring om möjligt på sitt eget språk eller i vart fall på språk som den dömde förstår.

En nöjdförklaring gäller endast om den dömde har haft betänketid till andra dagen efter den dag då domen avkunnades för honom vid rätten eller på annat sätt delgavs honom och om den som skall ta emot förklaringen har tillgång till domen eller domsbevis. Den dömde skall ges tillfälle att under betänketiden samråda med sin försvarare.

En nöjdförklaring som har lämnats enligt denna lag får inte tas tillbaka. Har den dömde överklagat domen när det gäller påföljden, skall överklagandet anses återkallat genom nöjdförklaringen.

O

OBJEKTIVITETSPLIKT

Åklagaren är skyldig att vara objektiv. Det innebär att åklagaren måste förhålla sig helt neutral vid bedömningen av vad som har inträffat och om det kan bevisas i domstol.

Kravet på objektivitet medför att åklagaren har ansvar för att utreda och undersöka även sådant som talar till den misstänktes förmån.

Om en person påstår sig ha varit utsatt för ett brott måste åklagaren t.ex. se till att man kontrollerar trovärdigheten i berättelsen. Har det funnits vittnen på platsen för brottet är det viktigt att så många som möjligt av dessa förhörs så att man får en fullständig bild av vad som hänt. Teknisk bevisning måste självklart vara inhämtad och undersökt på ett riktigt och säkert sätt.

Åklagaren måste vara objektiv även när han eller hon väckt åtal. Under rättegången är det visserligen åklagarens uppgift att bevisa att ett brott begåtts, men skulle det komma fram något som ändrar bevisläget måste åklagaren ta hänsyn till det.

OFFENTLIG FÖRSVARARE

En offentlig försvarare är en jurist som försvarar en person som är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse över 6 månader.

P

Q

R

RECIDIVFARA

När man anser att det finns risk att personen fortsätter med brottslig verksamhet
För att recidivfara skall anses föreligga krävs i allmänhet att den misstänkte tidigare har begått likartad brottslighet.

RESNING

Om man anser att hovrättens dom är fel så är resning det enda sättet att få upprättelse efter att en dom börjat gälla.
Resning är att se som ett undantag i rättssystemet och därför anses det att resning skall tillämpas med försiktighet.
De flesta resningsansökningar avslås - det är det normala eftersom resning bara beviljas i undantagsfall.

RESTRIKTIONER

Den som är häktad kan få restriktioner, vilket betyder att åklagaren/förundersökningsledaren i målet kan fatta beslut om att avskära den häktades kontakter med omvärlden, i form av tillgång till TV, radio, nyhetstidningar, telefonsamtal, brev eller besök av närstående med flera i häktet.

RÄTTSPRAXIS

Tidigare avgöranden i högre instanser.

S

SKÄLIGEN MISSTÄNKT

Det här är den lägre misstankegraden

SANNOLIKA SKÄL

Det här är den högre misstankegraden

T

TILLTALAD

Tilltalad är den som är åtalad i ett mål - dvs den som enligt åklagaren är skyldig till brott.

TVÅNGSMEDEL

Åklagaren kan under förundersökningen besluta om olika slags tvångsmedel. Dessa regleras noggrannt vad gäller vilka som får användas och under vilka föutsättningar de får användas. Även här ska åklagaren vara objektiv i sitt beslut.

Exempel på tvångsmedel är anhållande (frihetsberövande), husrannsakan och reseförbud.
Även kroppsvisitation, kroppsbesiktning, beslag av egendom samt telefonavlyssning.

U

V

VITTNE

En person som upplevt en händelse med sina egna sinnen. Vittnen förekommer ofta inom rättsväsendet för att fastlägga vad som har hänt. I princip kan alla bli skyldiga att inställa sig i domstol och avlägga vittnesmål under ed.

VITTNESMÅL

Lämnas bland annat vid förhör hos polis eller i domstol. Vittnesmål lämnas av ett vittne som har sett eller hört någonting som kan vara av intresse för den utredning som görs eller för de förhandlingar som förs.

X

Y

YPPANDEFÖRBUD

Yppandeförbud är ett speciellt förbud att berätta vad som hänt under en rättegångsförhandling i brottmål som skett bakom stängda/lyckta dörrar.

Då förhandling sker bakom stängda/lyckta dörrar kan domstolen - ofta på begäran av åklagaren - besluta om yppandeförbud, vilket innebär att de som deltagit, domstolsledamöter, åklagare, advokater och tolkar, förbjuds att berätta något för någon annan. Det gäller till exempel även den som är försvarsadvokat, som inte ens får berätta något för sin egen klient.

YRKA

Begära eller kräva att ettt visst beslut ska fattas.

Z

Å

ÅKLAGARE

En åklagare är en jurist som för det allmännas/statens talan i brottmål.
I inledningsskedet av en brottsutredning ingår åklagaren oftast inte, utan det är först när någon misstänkt har identifierats som åklagaren kommer in i utredningen.
Ofta tar då åklagaren över ledningen av utredningen och blir då förundersökningsledare.

Åklagaren leder som förundersökningsledare de poliser som utreder eventuell brottslighet under en förundersökning, för att sen fatta beslut om en vidare rättslig process ska följa, som till exempel anhållande och åtal. Det är en vanlig missuppfattning att åklagaren är i motsatsställning till den tilltalade (den person som misstänks ha begått ett brott), vilket inte är fallet. Enligt svenska rättegångsbalken är det klart och tydligt att åklagaren har skyldighet att presentera och söka även uppgifter som talar för den tilltalade, den så kallade objektivitetsprincipen.

Det är åklagarens uppgift att inför domstol bevisa att en misstänkt person är skyldig till det brott han eller hon åtalats för. Domstolen avgör sedan åtalsfrågan utifrån vad åklagare och den tilltalade anfört och åberopat och vad som bevistas i domstolen. Åklagaren yrkar en påföljd och försvaret likaså (eller bestrider helt påföljd). Åklagaren och försvarsadvokaten deltar inte i domstolens enskilda överläggningar.

ÅTAL

När förundersökningen är klar ska åklagaren ta ställning till om det insamlade materialet räcker för att lämna in ett åtal till berörd tingsrätt.
Allmänt åtal är den vanligaste formen av åtal och innebär att det är åklagaren som väcker åtalet.
Åtal väcks genom att åklagaren hos rätten skriftligen ansöker om stämning mot den som skall tilltalas.
I stämningsansökan skall åklagaren uppge den tilltalades namn, adress och personnummer.
Målsäganden, om någon sådan finns,
Den brottsliga gärningen med uppgift om tid och plats för förövandet och övriga omständigheter samt de bestämmelser som är tillämpliga.
De bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt de omständigheter som gör domstolen behörig.
Om den tilltalade är eller har varit anhållen eller häktad på grund av misstanke om brott som omfattas av åtalet ska åklagaren ange detta i stämningsansökan.
Om inte ansökan avvisas ska rätten utfärda stämning på den tilltalade att svara på åtalet.
När stämningsansökan inlämnats blir förundersökningsmaterialet, dvs hela förundersökningen, offentlig handling som kan begäras ut (till självkostnadspris) av vem som helst. Det gäller då även bilder, ljudinspelningar och förhör.

ÅTALSUNDERLÅTELSE

Ett beslut av åklagaren att inte väcka åtal.

 

Ä

Ö

ÖVERKLAGANDE

En begäran om att få målet prövat i högre instans när man inte är nöjd med domen.